Hur bokför man slutlig skatt?
Slutlig skatt är inte en ny skatt du plötsligt ska betala. Det är facit: Skatteverket har behandlat deklarationen, fastställt vad skatten faktiskt blev för räkenskapsåret, och stämmer av den mot det du redan betalat in under året. Beskedet heter slutskattebesked, och avräkningen sker på företagets skattekonto.
Därför är det här i allt väsentligt en avstämningskontering, inte en kostnadskontering: kostnaden bokfördes redan i bokslutet, och nu flyttas belopp mellan skuld- och avräkningskonton tills de tar ut varandra – precis den mekanik övningen längst ned på sidan tränar, fast där på momskontona. Undantaget är mellanskillnaden mellan den skatt företaget räknade fram och den Skatteverket fastställde: den är en riktig resultatpost, och den är steg 4 nedan.
De fyra stegen, i ordning
1) Under året – den debiterade preliminärskatten dras. Skatteverket drar F-skatten från skattekontot varje månad. Det är ingen kostnad, utan en förskottsbetalning: den bokförs på 2518 Betald F-skatt på debet och 1630 Avräkning för skatter och avgifter (skattekonto) på kredit. Den händelsen har en egen guide – bokföra debiterad preliminärskatt.
2) I bokslutet – den beräknade skatten bokas upp. Årets skattekostnad förs på 8910 Skatt som belastar årets resultat på debet mot 2512 Beräknad inkomstskatt på kredit. Nu finns både en beräknad skuld (2512) och en betald förskottspost (2518) i balansräkningen, och de vet ännu inte om varandra.
3) När slutskattebeskedet kommer – de två möts. Den tillgodoförda debiterade preliminärskatten kvittas bort mot skulden: 2512 på debet, 2518 på kredit, med det belopp som ligger på 2518. Efter den konteringen är 2518 nollat och 2512 visar vad som återstår mot Skatteverket.
4) Justeringen som gör att kedjan går ihop. Det här steget är det som oftast glöms bort, och utan det stämmer inte balansräkningen. Beloppet på 2512 är den skatt företaget själv räknade fram i bokslutet. Beloppet i beskedet är den skatt Skatteverket har fastställt. De två sammanfaller så gott som aldrig, och mellanskillnaden måste bokas:
- Är den fastställda skatten högre än den beräknade: 8910 på debet, 2512 på kredit för mellanskillnaden.
- Är den lägre: 2512 på debet, 8910 på kredit.
Justeringen avser föregående års skatt men bokförs i innevarande år, så den blir en skattejustering avseende föregående år i årets resultaträkning. Det här är praxis, inte en regel med kronbelopp: BAS kontoplan innehåller inga konteringsanvisningar, och Skatteverket beskriver skattekontot, inte bokföringen av det. (Har Skatteverket i stället ändrat en redan fastställd beskattning, till exempel efter en omprövning, finns egna konton för det – 8920 Skatt på grund av ändrad beskattning och 8930 Restituerad skatt.)
Efter steg 4 visar 2512 exakt den kvarskatt eller det överskott som beskedet landar i – och först då kan skulden nollas mot skattekontot. Det är nästa avsnitt.
Kontonamnen är BAS 2026:s exakta benämningar (BAS-kontoplanen).
"Slutlig skatt och tillgodoförd debiterad preliminärskatt"
Den formuleringen är hämtad rakt ur slutskattebeskedet, och den förvirrar många. Beskedet visar två rader som ska jämföras:
- Slutlig skatt – vad skatten blev enligt den fastställda deklarationen.
- Tillgodoförd debiterad preliminärskatt – vad du redan har betalat in under året och som Skatteverket räknar dig till godo.
Är den slutliga skatten högre blir mellanskillnaden kvarskatt, ett underskott som ska betalas in. Är den lägre uppstår ett överskott på skattekontot som betalas ut eller ligger kvar.
Kvarskatt och överskott
Här behövs två konteringar, och det är lätt att bara göra den ena.
Den som ofta glöms: skulden ska bort från 2512. När Skatteverket bokför den slutliga skatten på skattekontot försvinner skulden ur bokföringen genom 2512 på debet och 1630 på kredit. Utan den konteringen ligger 2512 kvar som en skuld för alltid, och 1630 visar ett saldo ingen kan förklara. Är det i stället ett överskott går den åt andra hållet: 1630 på debet, 2512 på kredit.
Den som alla kommer ihåg: pengarna. Kvarskatten betalas genom att du fyller på skattekontot: 1630 på debet och företagskontot (1930) på kredit. Ingen kostnad uppstår i det steget – pengarna byter bara plats från banken till skattekontot, som är en tillgång tills Skatteverket drar något från det. Betalas ett överskott ut går den konteringen tvärtom: 1930 på debet, 1630 på kredit.
Gör du båda är kedjan sluten: 2518 är nollat i steg 3, 2512 i det här steget, och 1630 landar på det saldo skattekontot faktiskt visar.
Ett sätt att tänka på skattekontot som gör det mycket enklare: det finns ingen avräkningsordning där. En inbetalning kan inte öronmärkas för en viss skatt eller avgift, utan allt läggs i samma pott och saldot stäms av. Så beskriver Skatteverket det på sidan om skattekonto – betala och få tillbaka. Skattekontots egen mekanik har en egen guide: bokföra skattekonto.
Väntar du för länge blir det dyrare på ett sätt som märks. Skatteverket stämmer av skattekontot varje månad, och betalningsuppmaningar och krav skickas ut efter första helgen i varje månad – det är utskicket, inte avstämningen, som hänger på helgen. Beloppsgränserna är två olika par, och vilket som gäller beror på vem du är:
- Företag (inklusive enskild firma) som är registrerat för F-skatt eller som arbetsgivare, eller som lämnar moms- eller arbetsgivardeklarationer: betalningsuppmaning vid 2 000 kronor, betalningskrav vid 10 000 kronor. Kvarstår underskottet på 10 000 kronor eller mer vid nästa avstämning lämnas skulden till Kronofogden.
- Privatperson, den som betalar SA-skatt och delägare i handelsbolag: betalningsuppmaning redan vid 100 kronor, betalningskrav vid 2 000 kronor, och Kronofogden vid 2 000 kronor eller mer vid nästa avstämning.
Det är det andra paret som gäller dig som är delägare i handelsbolag – din slutliga skatt är din privata, inte bolagets, och gränserna är alltså avsevärt lägre än företagets. Båda uppsättningarna står ord för ord på Skatteverkets skattekontosida, i avsnittet "När får du en betalningsuppmaning eller ett betalningskrav?".
Räntan på skattekontot har sina egna konton
På skattekontot beräknas ränta dag för dag på saldot. Två saker gäller som avviker från vanliga räntor, och båda påverkar kontovalet:
- Kostnadsräntan är inte avdragsgill. Den bokförs på 8423 Räntekostnader för skatter och avgifter och läggs tillbaka i deklarationen.
- Intäktsräntan är skattefri. Den hör hemma på 8314 Skattefria ränteintäkter.
Aktiebolag, enskild firma och handelsbolag skiljer sig i grunden
Det här är den viktigaste skillnaden på hela sidan, och den avgör om konteringen ovan över huvud taget gäller dig.
- Aktiebolag är ett eget skattesubjekt. Bolagets inkomstskatt är bolagets, och hela kedjan 8910 → 2512 → 2518 → 1630 hör hemma i bolagets bokföring. Det är den kedja den här guiden beskriver.
- Enskild firma är det inte. Den slutliga skatten är ägarens privata skatt, inte företagets kostnad, och betalas den från företagskontot bokförs den som ett eget uttag (2013) – aldrig som en kostnad. Se bokföra eget uttag.
- Handelsbolag följer samma logik som enskild firma: resultatet beskattas hos delägarna, så delägarnas slutliga skatt är inte bolagets kostnad.
Det här förenklar övningen
- Övningen tränar avstämningsmekaniken på momskontona, inte skattekontona. Det är samma rörelse – flera konton nollas mot ett samlingskonto – men med andra kontonummer.
- Skattekontots verkliga konteringar spänner över fyra steg och två räkenskapsår. Övningen visar ett tillfälle i taget.
- Övningen tar inte ställning till kvarskatt eller överskott. Vilket det blir avgörs av skillnaden mellan de två raderna på slutskattebeskedet.