Köper ditt företag en tjänst av ett företag i ett annat EU-land – en konsult, en molntjänst, en reklamtjänst – gäller normalt omvänd skattskyldighet enligt huvudregeln för tjänster: den utländska säljaren fakturerar utan moms, och det är du som köpare som ska redovisa momsen i din egen momsdeklaration.
Två momsrader på samma verifikat
Eftersom ingen moms kommer på fakturan måste du själv lägga till den i bokföringen – på båda sidor samtidigt:
- 2614 Utgående moms omvänd betalskyldighet, 25 % (kredit) – som om du
sålt tjänsten till dig själv.
- 2645 Beräknad ingående moms på förvärv från utlandet (debet) – som du
sedan får lyfta precis som vanlig ingående moms, om verksamheten är momspliktig.
Kontonamnen ovan är BAS-kontoplanens egna benämningar, ordagrant.
De två beloppen är exakt lika stora och tar ut varandra – nettoeffekten på momskontona blir noll – men båda ska ändå redovisas var för sig i momsdeklarationen. Själva fakturabeloppet (utan moms) bokförs som en vanlig leverantörsfaktura: inköpskontot 4535 Inköp av tjänster från annat EU-land, 25 % på debet mot leverantörsskulden 2440 på kredit.
Så hamnar det i momsdeklarationen
Skatteverket kallar numera rutorna i momsdeklarationen för fält. För ett tjänsteinköp från ett annat EU-land enligt huvudregeln fyller du i tre av dem:
- Fält 21 – Inköp av tjänster från annat EU-land, enligt huvudregeln. Här
redovisar du underlaget, alltså det du har betalat för tjänsten (omräknat till kronor om fakturan är i annan valuta).
- Fält 30 – Utgående moms 25 %. Momsen du själv räknar fram på beloppet i
fält 21. Är momssatsen 12 eller 6 procent används fält 31 respektive 32.
- Fält 48 – Ingående moms att dra av. Här drar du av samma belopp igen,
om inköpet görs till en momspliktig verksamhet. Är du momsregistrerad enbart för att kunna redovisa moms på EU-inköp får du inte göra det avdraget – och då blir momsen en verklig kostnad, inte en nollsumma.
De tre fälten motsvarar precis de tre raderna i konteringen: underlaget på 4535, den utgående momsen på 2614 och den ingående på 2645.
En terminologisk detalj
I dagligt tal – och i de flesta sökningar – heter det fortfarande omvänd skattskyldighet. Mervärdesskattelagen och Skatteverket säger sedan en tid i stället omvänd betalningsskyldighet. Det är samma sak; den här guiden använder båda orden så att du känner igen dig oavsett var du läst om det.
Vad övningen förenklar
Övningen tränar huvudregeln med full avdragsrätt och belopp direkt i svenska kronor – den räknar inte med valutakurs. För en faktura i utländsk valuta måste beskattningsunderlaget räknas om till kronor, och mervärdesskattelagen (2023:200) 8 kap. 21 § anger både kursen och tidpunkten för just den omräkningen (hur själva kostnads- och skuldraden räknas om styrs av redovisningsreglerna): omräkningen görs med antingen "den senaste genomsnittliga växelkurs som har fastställts på den mest representativa valutamarknaden i Sverige" eller "den senaste växelkurs som offentliggjorts av Europeiska centralbanken" – och i båda fallen kursen när den beskattningsgrundande händelsen inträffar, alltså inte kursen på den dag du råkar bokföra fakturan. Det är ett eget steg utanför den här övningen.
Inte samma sak som byggmoms eller importmoms
- Omvänd byggmoms (inköp av byggtjänster i Sverige) använder andra
konton (bland annat 4425 och 2647, inte 4535/2645), redovisas i ett annat fält i deklarationen (fält 24, inte fält 21) och har egna regler om vem köparen måste vara – en egen fråga, inte en variant av EU-inköpet.
- Tjänster från ett land utanför EU följer samma bokföringsmönster men
har eget inköpskonto (4531, inte 4535) och eget fält i deklarationen (fält 22, inte fält 21).
- Importmoms (varor från länder utanför EU, t.ex. via Tullverket eller
ett fraktbolag) är också sin egen kedja, inte en tjänst från ett EU-land.
Alla tre hör hemma i egna guider när de får sin egen genomgång.
Reglerna för omvänd skattskyldighet vid handel med tjänster finns i Mervärdesskattelagen; konton och benämningar följer BAS-kontoplanen, och fältnumren följer Skatteverkets egen beskrivning av hur du fyller i momsdeklarationen.