Periodisering betyder att en kostnad eller intäkt bokförs i den period den hör till – inte i den period pengarna faktiskt rör sig. Det är grunden för nivå 4 i konteringsträningen och används varje gång en betalning och en händelse hamnar i olika månader eller år.
Principen: matchning, inte kassaflöde
Årsredovisningslagen slår fast principen: "Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen" (Årsredovisningslagen 1995:1554, 2 kap. 4 § punkt 4). Har du betalat i förväg eller får fakturan i efterhand ändrar det inte vilken period kostnaden eller intäkten hör till – bara när den bokförs mot ett interimskonto på vägen dit.
Men lagtexten är bara halva svaret. Vilket regelverk företaget tillämpar när årsredovisningen upprättas – K2 eller K3 – avgör hur hårt principen binder i praktiken, och de allra flesta mindre företag tillämpar K2. Där finns en uttrycklig avvikelse från exakt den paragraf som citeras ovan, och den avgör frågan för de flesta som söker den här sidan.
K2: du behöver inte periodisera under 7 000 kronor
Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2, BFNAR 2016:10) säger i punkt 2.4: "Ett företag behöver inte periodisera inkomster och utgifter som var för sig understiger 7 000 kronor, trots det som anges i 2 kap. 4 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554)."
Fyra saker är värda att veta om gränsen:
- Beloppet är 7 000 kronor, inte 5 000. Gränsen höjdes genom BFNAR 2025:2, som tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025. Stänger du ett räkenskapsår som började tidigare gäller alltså fortfarande den gamla gränsen på 5 000 kronor. Många andrahandskällor på nätet har inte hunnit uppdatera siffran – läs den i vägledningen.
- Det är fakturans belopp som prövas, inte periodiseringsbeloppet. BFN är uttrycklig: "Det är beloppet på varje enskild faktura, avtal eller liknande handling som ska understiga 7 000 kronor. Det beräknade periodiseringsbeloppets storlek har ingen betydelse vid bedömningen." Belopp på 7 000 kronor eller mer ska periodiseras. En kontokortsfaktura bedöms per enskild utgift, och delas ett inköp upp på flera fakturor ska delbeloppen summeras.
- Förskott har en egen punkt. Enligt punkt 2.4A får ett erhållet förskott för en vara eller tjänst redovisas som intäkt, och ett lämnat förskott som kostnad, om förskottet understiger 7 000 kronor.
- Väsentligheten sätter ett tak. Punkt 2.4B: punkterna 2.4, 2.4A och 7.9 får inte tillämpas i den utsträckning tillämpningen "medför en väsentlig påverkan på företagets intäkter, kostnader eller ställning". Även poster som var för sig är oväsentliga kan alltså sammantaget bli väsentliga.
Till det kommer förenklingsregeln i punkt 7.9: återkommer samma slag av utgift varje räkenskapsår, och är det inte en personalutgift, får den redovisas det räkenskapsår fakturan normalt kommer – förutsatt att utgiften kan antas variera högst 20 procent mellan åren och att varje räkenskapsår belastas med en årskostnad. Försäkring, revision och billeasing är typexemplen.
Punkterna 2.4, 2.4A, 2.4B och 7.9 står i BFN:s vägledning Årsredovisning i mindre företag (K2). De hör till K2 – tillämpar företaget K3 finns ingen motsvarande punkt, och då gäller periodiseringsprincipen i årsredovisningslagen utan det här schablonbeloppet.
Övningarna nedan periodiserar oavsett belopp. Det är avsiktligt: mekaniken är det du ska träna, och gränsvärdet är ett val du gör i verkligheten, inte en konteringsregel.
Två riktningar, två kontogrupper
- Förutbetald kostnad (17xx, tillgång): du har redan betalat för något som inte är förbrukat än. Beloppet ligger som en tillgång tills perioden det avser inträffar – då löses det upp mot kostnadskontot. Klassikern är hyra som betalas i förskott: se övningarna Förutbetald hyra och Förutbetald hyra blir kostnad på nivå 4 i konteringsträningen.
- Upplupen kostnad (29xx, skuld): kostnaden hör redan till perioden, men fakturan eller betalningen kommer först senare. Beloppet bokas som en skuld redan nu. Se övningen Upplupen konsultkostnad på nivå 4.
Samma logik finns på intäktssidan (förutbetald intäkt = skuld, upplupen intäkt = tillgång) men tränas inte separat här – mekaniken är densamma, bara riktningen är omvänd.
Inte samma sak som periodiseringsfond
Bokföra periodiseringsfond är en helt annan fråga – en skattemässig resultatutjämning mellan år (avsättning på konto 2110/återföring), inte en redovisningsmässig matchning av en enskild kostnad eller intäkt mot rätt period. Den frågan hör hemma i en egen guide, inte här.
Var det redan dyker upp
Guiden om att bokföra hyra av lokal pekar redan hit för förskottsbetald hyra. Semesterlöneskulden och företagsförsäkringar som betalas för ett helt år i förväg är andra vanliga periodiseringsfall.